Ställplatsen i Bad Aibling som vi lämnade för vidare färd norrut var fullbelamrad då vi anlände på tisdag kvällen. Hade vart en lång stökig dag med långa tidsödande köer i Brenner passet som jag skrev tidigare och vårt försök att elda upp motorn. Så vi var slitna då vi ställde upp för kvällen. Mörkret hade börjat sänka sig och ställplatsen var full redan då vi kom. Det visade sig att tvärs över gatan låg ännu ett Termalbad som är väldigt populärt i Tyskland och det ingick en entré i P biljetten vi löste. Hade vi haft mer tid hade vi säkert tagit ett bad om inte annat så på förmidagen på onsdag, men då var det dags att köra vidare mot Rostock och färjan.
Nu är det rena kördagar och det händer inte så mycket! Onsdag tog vi det lugnt som alltid fram till ungefär halv tio, jag byte en lampa som en stirrig Italienare sagt till oss om redan i Verona men vi glömde bort den så jag byte den innan vi startade. Har ett lampkit som alltid med eftersom det är lag på det i vissa länder. Sen har vi varselvästar som ska ligga inne i bilen så dom är lättåtkomliga, blinkande varningsljus, varningstriangel, första hjälpen låda som ska ha ett speciellt nummer för att gälla ute i Europa etc etc.
Resan gick nu mot Leipzig ungefär 49 mil körning. Det är lagom sträcka i husbilen sen vill man gärna stanna för natten. Nu rullade det på betydlig snabbare och det var skönt att inte köa utan bara köra undan mil. Vi turas om och jag tror Annika kört mer än mig eftersom jag har ett vänster knä som lever rövare efter dryga 8-10 mils körning. Hjälper varken med Ipren eller Voltarensalva så hon fick mer mil än mig nu! Vi hade skruvat upp tempot lite, nu börjar det gå riktigt fort!!! Men dom flesta lastbilar kör över 90km/h så vi höll lagom fart så dom inte körde om oss. Lastbilar det finns det hur många som helst och högerfilen är alltid fullsmockad av dom. Blir det kö så är dom dom sista som får börja köra!
Ställplatsen som vi parkerade på i Zwenkau utanför Leipzig var lite hemlig, den ligger vid en stor konstgjord sjö precis nedanför ett nybyggt villaområde där det också låg en småbåtshamn! Eftersom den var helt nyöppnad så fanns det inte färskvatten ännu och inte heller tömning men platserna var väldigt fina. Vi hade vart på Penny och handlat lite förnödenheter så vi klarar oss ett par dagar och kvällens delikata måltid bestod av grillad korv och pommes frites. Så glamoröst är livet då vi reser!
Kapitlet trasig och sliten husbil fylldes på idag. Vips så tändes ABS lampan då vi ligger o kör på autobahn. Jaha varför det nu då men det är indirekt inget som påverkar körningen nämnvärt förutom att nu har vi en blinkande vxlådslampa och nu en klargul ABS lampa som lyser konstant. Som om inte det var nog så gick det inte lång stund så tändes även handbromslampan i rött! Jag sa till Annika att släppa handbromsen, men den var inte dragen trots det så lös lampan. Nåja inte någon som påverkar körningen utan vi tar oss fram men lite fundersamma är vi ju varför den lyser helt plötsligt.
Kul att läsa! 🙂 Blir grymt avis på er som är ute och åker medan vi andra springer i ekorrhjulet. Men ni har säkert förtjänat det! Hoppas ni får bukt med blinkande lampor, knän och andra slitage! Välkommen hem igen! /Ylva
Bra söndagskvällsläsning….
Lampor som blinkar i bilen är inte roligt, hoppas ni hittar felet. Du nämnde om första hjälpen för Europa. Jag började titta o jösses så många olika det fanns, för camping, tunga fordon osv. Vilken är det som är just för Europa?
Grr för lysande lampor. Vi hade en synnerligen otrevlig sådan i våras igen. G få röra gången hade mössen tuggat i sig bränsleslangen medans den här gången var det något spänningsfall .
Det blir gärna ett par rena lördagar när en är på väg hemåt, hoppas allt går bra. Här hemma vi är det nattfrost men en fin höstdag idag.
Jaaaa lite trött på det blir jag eftersom vi inte haft strul med bromsarna tidigare. Nu varken hör eller ser vi något så jag förmodar det är enkelt!