Skuleberget

För en massa år sedan kanske 40-45 år så var jag med mina kusiner uppe på Skule berget. Då åkte vi folkabuss över dagen från Kasa norr om Övik till Docksta och Skuleberget, det var en heldags utflykt men så trevligt. Vi tog linbanan upp till toppen och sedan hade vi fika med oss som vi mumsade på innan det var dags för hemresa. Idag kom jag och sambo Annika åter till Skule men linbanan är under renovering sedan 2019 så ska du till toppen nu får du vackert vandra på stigen fram till toppstugan.

På väg till toppen, stigningen syns inte så bra

Vi parkerade husbilen nere i Fritidsbyn på en starkt slutande parkering. Byte skor och gjorde oss i ordning och sedan bar det av mot toppstugan. Alltså det är inte ok att börja med 150m snudd på lodrätt klättring uppför, varför gav jag inte upp redan där ! Det fanns tom trappor för att det var så brant att det inte skulle fungerat att gå uppför som vanligt.

Det var väldigt jobbigt, men vi fortsatte efter en paus som vart säkert 30 stycken innan vi var framme. Grejen är den att det är inte ens långt upp, ca 2 km vandring men det är 300 m högt så det blir rejäla sjok med backar och stigningar. Lägg därtill värmen som låg mellan 24-25 grader varmt idag. Ja jag säger då det, det här gör jag ALDRIG om igen. Men vi klättrade/promenerade vidare bit för bit och vi hade läst det skulle ta ca 2 timmar upp, och jag förstår nu varför !

Efter startstigningen så planade det ut och vart ganska behagligt ett tag men sedan var det gonatt igen, nu vart det zick zack vandring uppför hällarna men med en galet bra utsikt över Höga kusten, det var nästan värt slitet, men bara nästan. Knatade på i kameltempo och bäst vi sitter där så kommer ett äldre par och går om oss och hojtar ”nej men är ni här också” Dom träffade vi på Rotsidan i onsdags och nu var dom här.

Det visade sig att han var från Lövånger och hade kört lastbil under hela sitt liv upp och ner på efter kusten åt Boliden. Hon vet jag inte vad hon gjorde men det framkom att dom numera bode i Göteborg, men hade stuga i Kramfors och var uppe på semester. Trevligt att dom gick i våra spår.

Vi lät dom passera eftersom jag inte fick upp farten mera pga av helt färdig, men upp skulle vi inte ge sig ! Sakta men säkert så kom vi allt närmare toppstugan, men sista biten var rejält brant och utan skugga, så när vi kom fram till stugan så la jag mig bara i skuggan och andades, men vi hade klarat det ! I toppstugan serveras det lunch och fika och det finns även kall öl som Annika lyckades köpa, så den delade vi på, beundrade utsikten och berömde varandra för att vi hade fixat det. Nu var det bara nerfärden kvar…

Alltså har du provat att gå nerför och bromsa samtidigt ?! Till slut så fanns det ingen kraft kvar, jag pallade inte att gå utan fick även stanna för vila på nedfärden ! Inte helt oväntat för jag tänkte ju det skulle bli plättlätt, jo tjenare det vart det va ! Men ner kom vi och samma procedur, jag låg i skuggan och hämtade kraft och drack vätska ersättning, svettades säkert 6-7 liter idag ! Annika kom på den smarta iden att dra ut duschen genom fönstret så vi tog en bra kall dusch bakom husbilen bara för att kyla ned oss. Tog säkert en timma att vakna till liv och komma igång igen. Torsdag kväll ligger vi på Öviks gästhamn och på fredag blir det besök hos släkt i Husum under några dagar, innan vi fortsätter mot Dorotea och Stekenjokk

4 svar på ”Skuleberget

  1. Bra jobbat, snyggt kämpat. Det är aldrig fel med en öl när man når toppen. Jag tyckte helt klart det var värt det förra året. Vilken utsikt. Kram på er och ta hand om varandra. Skål och trevlig helg.

  2. Skoj o läsa – att läsa det du skriver är som att du satt bredvid och berättade! Du är verkligen bra på att beskriva och berätta! 😃👍✍️

Lämna ett svar till Sanna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *